Med låten “Tappa huve” tar Glesbygd’n och länsfränden Gonza-Ra nya bestämda kliv rätt ner i myllan av norrbottniskt jämmer & elände och ångest. En dansant klagosång som berättar om förlorad vänskap och idel dåliga beslut.

B-sidan, “Apa utan berg” ångar av kritik mot ett etablissemang som slitit itu det hjärta staden Umeå en gång hade och sedan ogenerat paraderar runt med liket. En hyllning till vad staden en gång var. Glesbygd’n sätter ord på den nedbrutna humaniteten och apati som gror i folket allt mer för var timme som passerar.